Personlig rådgivning +46 8 618 53 00 |
Väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttning
Enbart en utflyttning räcker inte alltid. En "väsentlig anknytning" kan finnas kvar.
Så gott som samtliga länder i Europa gäller att du är skattepliktig, om du uppehåller dig där mer än 183 dagar under ett kalenderår. Detta oberoende av om du har uppehållstillstånd i något annat land. Det kan i det senare fallet bli så att du blir skattepliktig i båda länderna och då avgör dubbelbeskattningsavtalet hur skatten skall fördelas - eller inte fördelas.
Alla som är bosatta eller som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldiga där. Det innebär att de ska betala svensk skatt på i stort sett alla inkomster, såväl svenska som utländska.
När man flyttar ut från Sverige kan den obegränsade skattskyldigheten bestå om man fortfarande har väsentlig anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger undersöker man om den skattskyldige uppfyller vissa s.k. anknytningspunkter, se nedan.
- svenskt medborgarskap
- hur länge personen var bosatt i Sverige.
- den utländska bostaden; om personen ifråga lever ett kringflackande liv med bostäder i flera utländska länder anses det tala för svensk anknytning. Även kvaliteten och storleken på den utländska bostaden i förhållande till den svenska har betydelse.
- bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk talar för svensk anknytning.
- om utlandsvistelsen beror på studier eller av hälsoskäl är det en omständighet som talar för svensk anknytning. Studenter och sjukresenärer återvänder ju i regel när studierna respektive konvalescensen är över.
- det land där personens familj uppehåller sig har stor betydelse vid anknytningsbedömningen.
- om näringsverksamhet bedrivs i något av länderna ska det tagas med i bedömningen. Även stora aktieinnehav i Svenska bolag talar för svensk anknytning (25 % av aktierna har i praxis ansetts räcka för att tala för svensk anknytning, RÅ 1977 Aa 217)
- om man har en fastighet i Sverige
- Liknande förhållanden. Med liknande förhållanden kan t.ex. avses den faktiska vistelseorten, styrelseuppdrag i Sverige, makens anknytning m.m.
Dessa faktorer ska alltså vägas in när man bedömer om en person som tidigare varit bosatt i Sverige fortfarande ska anses ha väsentlig anknytning hit.
Innehav av fastighet i Sverige är ett viktigt kriterium för väsentlig anknytning. Kriteriet gäller givetvis även om innehavaren eller hans familj inte själv disponerar bostad i fastigheten. Innehav av fastighet där den skattskyldiges innehav mer är en passiv kapitalplacering ger inte lika stor anknytning som innehav där den skattskyldige är aktiv i förvaltningen. Det totala värdet av fastigheten tillmäts också betydelse vid bedömningen.
Vid bedömningen av om en person som tidigare varit bosatt i Sverige fortfarande ska anses ha väsentlig anknytning hit, finns också en bevisbörderegel.
När en person flyttar från Sverige har han bevisbördan för att han inte har en väsentlig anknytning hit under de första fem åren. För att bevisa detta kan han t.ex. lämna in en utredning om var han har sin bostad, familj, arbetsplats m.m. Från och med det sjätte året övergår bevisbördan till skattemyndigheterna. (Beträffande utländska medborgare som flyttar från Sverige har dock skattemyndigheten bevisbördan redan från första dagen, såvida inte personen bott i Sverige i minst tio år, 3 kap. 7 § 2 stycket).
Den som flyttar till ett annat land måste anmäla det till den svenska folkbokföringen och göra en motsvarande anmälan om inflyttning i det andra landet enligt det landets lagar. Den som efter utflyttningen trots ändrad folkbokföring har kvar "väsentlig anknytning" till Sverige skall som huvudprincip fortfarande beskattas i Sverige.